– Hjälp, en pirat, skriker Sam.

– Skatten är min, ge mig nyckeln! Vi ser på varandra, öga mot öga, en stund. Sam märker att det är en snäll pirat.

– Vi borde fäkta med varandra så att den som vinner får nyckeln, sa piraten.

– Jag kan inte fäkta, sa Sam. Vad heter du förresten?

– Jag heter Piraten Ron. Vad heter du?

– Sam.

Vi ser varandra djupt i ögonen igen. Plötsligt sa Ron:

– Ska vi dela på skatten? Jag vill vara din kompis.

De hämtade skatten. Kistan var full med frukter. Bananer, mangon, ananas och äpplen.

– Va? Inga guldpengar? Sa Sam förvånat.

– Det gör detsamma! Vi har i alla fall ett mellanmål, sa Piraten Ron.

( ett tips till alla mammor hur man kan servera mellanmålet).

-Aha, nu vet jag vad jag ska göra. Sam går femtio steg framåt i den mörka grottan. Sedan tittar han uppåt.  Nej, hu, hur kan man klättra där. Väggen är jätte slemmig och hal.  Så ser han en väg som är torr. Han klättrar upp. Nästan uppe tappar han balansen och ramlar ner igen och får ett stort blåmärke.  Tillbaka upp.  Sam hittar boet. – Hur ska jag våga sticka in handen, tänk om där är något som sticker.  Sam sticker in handen. – Ha, där är kistan.  Sam klättrar ner tillbaka. Kistan är liten.  Där inne finns en nyckel. – Var kan skatten vara, tänker han.  Så ser han en lapp med trasiga kanter. Den är gammal.  Där står: Gå bakom den stora stenen. Sam går till den stora stenen och ser ett lås. Nyckeln öppnar låset. En dörr öppnas. Sam ska just gå in då han vänder sig om. Bakom honom står en PIRAT……

( fortsätter nästa vecka)

( Sams äventyr fortsätter) ( Idag hjälptes alla treor och farfar Börje åt att skriva )

Sam tittade på bokstäverna.  – Det går säkert att kombinera dem. Men hur? Det är ganska svårt.  Med ens fattar han.  Bokstäverna ska läsas baklänges.  Det står: Du ska gå femtio steg framåt. Titta uppåt. Klättra upp till fladdermus boet i väggen.  Sätt handen in i boet. dra ut kistan. Öppna den.

( Fortsätter efter nästa modda timme på tisdagen)

Treorna fick föreställa sig att de gick in i en tavla och hitta på en berättelse  om den. Tavlan är elektronisk. Man kan se vattnet stänka och höra det porla i vattenfallet och fåglarna sjunga.

Fredrik skrev:

EN DAG I DJUNGELN

Det var en gång en pojke som hette Sam som bodde i djungeln. Han hade en fin koja. Men en dag kom det ett papper flygande genom fönstret. Sam tittade på pappret, det var en skattkarta!!!!!!!!!!!!!!!

-Jag ser ett stort kryss och en väg till ett vattenfall, sa Sam. Sam sprang raka vägen till vattenfallet. På vägen dit hörde han fåglarna kvittra, det doftade kåda. Men när han kom dit såg han att det nästan var omöjligt att se skatten!

-Var är skatten, inte ovanför vattenfallet, inte under vattenfallet. Inte kan väl skatten var inne i vattenfallet!  Varför inte, tänkte Sam.

– Jag tar en titt inne i vattenfallet. Sam tränger in sej men när han äntligen kommit in i vattenfallet så ser han åtminstone hundra kryss i grottan.På varje kryss ser han en jätteliten bokstav.

( fortsättning följer nästa vecka)